Kommuners utredningar om hästsporten

I dagarna så har jag läst några kommuners (Lund, Botkyrka och Karlstads) utredningar gällande hästsporten i kommunen. Alla dessa kommuner har ansett att behov har funnits av att utreda dels hästsportens specifika förutsättningar men också hur subventioner/bidrag ser ut jämfört med andra sporter i kommunen.

Många sidor utredning blev det men det finns också en hel del intressanta saker att hämta ifrån dessa bl.a:

. Alla kommuner (eller åtminstone utredarna) anser vilken viktig funktion umgänget med djur (och därmed hästar) har för samhället. Att det har en fostrande-, friskvårds- och lärande funktion. Umgänget med häst innebär även att man knyter sociala kontakter, vistas mycket utomhus, får motion, tränar upp sin kroppskontroll och tränas i ansvarstagande eftersom en häst kräver skötsel varje dag.

· Psykoterapeuten Levinson konstaterar i sin forskning att kontakten med djur är ett basbehov hos människan. Djur har en unik förmåga att påverka människor i svåra situationer och med starka funktionsnedsättningar. Stewart och Bergler menar i sin forskning från 1995 att djur är naturliga terapeuter. De uppfyller spontant grundregler som att inte vara värderande, att lyssna, stödja, visa empati och att använda icke verbal kommunikation.

· Även att hästsektorn betyder mycket för samhällsekonomin anses viktigt. Att ridsporten är näst största idrotten i landet (efter fotboll) även om det kan se lite olika ut i olika kommuner.

· Att hästsport får allt större plats i samhällsplaneringen. Många människor vill ha tillgång till ridsport i närområdet vilket gör att det på många ställen satsas på hästnära boende. Detta i sin tur ställer krav på hur man planerar såväl när det gäller tillräckliga ytor för rasthagar, beteshagar, ridvägar m m som hänsyn till allergiker i omgivningen.

· Ridskolan har ”extraordinära kostnader” i förhållande till annan idrottsverksamhet, men också ”extraordinära möjligheter”. Hanteringen och samspelet med hästar erbjuder mervärden som personlig och social utveckling.

· Att det är väldigt svårt att jämföra olika typer av idrotter och dess förutsättning.

· Att ovanstående kommuner (och säkert de flesta i landet) har i grova drag två typer av idrotter - de som använder kommunens egna lokaler (ofta till en väldigt subventionerad eller t.o.m nolltaxa när det gäller hyra) samt de som har egna lokaler (alternativt hyr in andra lokaler). Ridklubbar hör oftast till den senare kategorin.

· De föreningar som är idrotts- och skollokaler har hög subventionsgrad i förhållande till dem som har egna eller hyr privata lokaler. Detta medför stora olikheter i förutsättningar för att bedriva verksamhet.

· De flesta kommuner har aktivitetsbidrag (som grundar sig på de aktiviteter som föreningen genomför med barn och ungdomar), driftbidrag, lokalkompensationsbidrag (hyresbidrag) till föreningar som har egna eller hyrda anläggningar osv.

· I Lunds kommun så är kommunens lokalkostnader i kronor per medlem/år och kategori av idrott: Fotboll (3.000 kr), inomhussport/hallar (4.000 kr), Friidrott utomhus (3.500 kr), ridsport (2.300 kr) samt issporter (4.300 kr). Noteras kan då att EN av ridklubbarna har ett avsevärt högre bidragsbelopp än de andra ridklubbarna – räknas den klubben bort från jämförelsen blir stödet till ridsporten avsevärt lägre.

· Alla kommunerna konstaterar att det dels är viktigt med statisk som är jämförbar (svårt att få fram i dagsläget) men dels också att det är viktigt att kommunen tar fram ett stödsystem som utjämnar skillnaderna för dem som har egna anläggningar eller hyr av privat ägare.

· I Karlstad gjordes en undersökning (med 2001 års siffror som underlag) som visade att kommunens kostnader beträffande stöd till träningsverksamhet var för flickor 720 kr/per medlem och för pojkföreningar till 2.274 kr/medlem. Flickföreningarnas egna kostnader var 624 kr/medlem och pojkföreningarnas 0 kr/medlem!

· Karlstad kommuns utredning konstaterade också att det bör vara angeläget att säkerställa att bidrag till anläggning inte subventionerar inackorderingsavgiften för medlemmars privata hästar.

· Ett exempel från Botkyrka Ridsällskap: det finns 22 medlemsuppstallade (plus 20 hästar och 19 ponnyer som tillhör ridskolan) hästar på anläggningen. Månadshyran är 3.550 kr inklusive foder och strö. I hyresavtalet ingår dessutom också viss arbetsplikt. Genom att dels utföra schemalagd stalltjänst under helger, dels svara för 40 timmars arbetsinsats per år, fyller hästägarna en betydande funktion för BRS.

· En fråga som flera ställer sig är ”Var går gränsen för det kommunala ansvaret – vad är det kommunen skall subventionera?”

Sammanfattningsvis tycker jag att man kan konstatera att det finns ett behov att göra liknande jämförelser även här i Norrbottens kommuner trots att det inte är lätt. Inte minst ur jämställdhetshänseende om det skulle vara så att fler kommuner har liknande förhållanden som Karlstad (se ovan ang bidrag till flickors respektive pojkars idrotter).

Om någon i distriktet vet av att någon kommun HAR gjort liknande utredningar vore det jätteintressant att få höra detta – maila i så fall mig!

Vill ni läsa utredningarna i sin helhet så har ni länkarna till dem här nedan:
- Översyn av lokaltaxor och bidragsregler (Karlstad kommun)
- Översyn av ridsportverksamheten i Karlstad kommun
- Plan för hästsporten (Lunds kommun)
- Häst- och ridverksamhetens framtid i programområdet Lindhov-Hågelby-Eriksberg (Botkyrka kommun)